Lakpura
Lakpura®

Pygmékaskelot

AI-genererad bild · inte ett verkligt fotografi

Pygmékaskeloten (Kogia breviceps) är en liten, tillbakadragen val i djupa varma hav. Den delar sin familj bara med dvärgkaskeloten, och liksom sin jättelika namne, kaskeloten, jagar den bläckfisk på djupet. Den lever kring Sri Lanka, där den har registrerats både till havs och genom strandningar, men den är skygg, långsam och tystlåten vid ytan, och få besökare får någonsin se en.

Pygmékaskeloten i korthet

EgenskapPygmékaskelot
Vetenskapligt namnKogia breviceps
GruppTandval; familjen Kogiidae
Längd som vuxenOmkring 3–3,5 m
Vikt som vuxenOmkring 300–450 kg
GruppstorlekOftast ensam eller i små grupper
FödaBläckfisk, åttaarmade bläckfiskar, djuphavsfisk och kräftdjur
IUCN:s rödlistaLivskraftig
I Sri LankaRegistrerad till havs och genom strandningar; ses sällan

Hur ser en pygmékaskelot ut?

Det är en liten, kraftig val med ett trubbigt, fyrkantigt huvud och en smal, underliggande underkäke – från sidan kan den se förvånansvärt hajlik ut. Ryggen är mörkt blågrå och övergår till ljus eller rosaaktig på buken. Bakom varje öga finns ett ljust, böjt märke som ofta kallas ”falsk gäle”, vilket förstärker det hajlika utseendet.

Ryggfenan är liten, låg och krokformad och sitter en bra bit bakom ryggens mitt. När en pygmékaskelot ligger stilla vid ytan, ofta med bara hjässan och ryggen synliga, kan den lätt tas för en flytande stock.

Pygmékaskelot eller dvärgkaskelot?

De två Kogia-arterna är mycket svåra att skilja åt till havs. Pygmékaskeloten är större, upp till omkring 3,5 meter, med en liten fena långt bak på kroppen. Dvärgkaskeloten är under 2,7 meter och har en högre, mer delfinlik fena närmare ryggens mitt. Många observationer kan bara registreras som ”Kogia sp.”, och en säker artbestämning kräver oftast fotografier eller ett strandat djur.

Var ses pygmékaskeloter i Sri Lanka?

Pygmékaskeloter lever över kontinentalsluttningen och i det djupa vattnet bortom den. Kring Sri Lanka ligger sådant vatten nära kusten, och arten har registrerats utanför syd- och östkusten och genom djur som strandat. Lugna morgnar under valsäsongerna utanför Mirissa och Trincomalee kan en uppmärksam besättning få syn på en som vilar vid ytan, men observationerna är sällsynta och oförutsägbara.

Hur lever en pygmékaskelot?

Den äter främst bläckfisk, både tioarmade och åttaarmade, samt djuphavsfisk och räkor, som den fångar med ekolokalisering i vatten som är hundratals meter djupt. Liksom kaskeloten har den ett spermacetiorgan i huvudet, som tros hjälpa till att alstra ljud.

Vid ytan är den långsam, tystlåten och lättstörd. Blåsten är låg och nästan osynlig, och den sjunker hellre undan än dyker med en elegant stjärtvisning. När den blir skrämd kan den släppa ut ett moln av mörkt rödbrun vätska från tarmen – upp till flera liter – som tros fungera som en bläckfisks bläck och skymma valen medan den flyr.

Är pygmékaskeloten utrotningshotad?

Den är klassad som livskraftig på IUCN:s rödlista, men dess antal är mycket dåligt kända. I vissa regioner strandar den oftare än nästan någon annan val, och strandade djur har ofta plastpåsar eller annat skräp i magen, troligen nedsvalt i tron att det var bläckfisk. Den fångas också i garn och kan bli påkörd av fartyg när den vilar vid ytan. I Sri Lanka är alla valar skyddade enligt lag.

Så skådar du valar ansvarsfullt

  • Välj en arrangör som håller avstånd. Båtarna ska närma sig långsamt från sidan och bakifrån, aldrig rakt framifrån, och ska inte jaga, ringa in eller korsa en grupp.
  • Räkna med att motorn stängs av eller går på tomgång när djuren är nära. En bra skeppare låter valarna bestämma hur nära de kommer.
  • Simma aldrig med och mata aldrig vilda valar, och låt ingen kasta mat eller bete i vattnet.
  • Åk tidigt. De flesta båtar avgår mellan 6 och 7 på morgonen, när havet är som lugnast och ljuset är bäst för att upptäcka blåstar och fenor.
  • Ta tabletter mot sjösjuka innan du går ombord, inte först när du mår illa, och ta med hatt, solkräm och vatten.

Om du hittar en strandad pygmékaskelot eller dvärgkaskelot, ring viltvårdsmyndigheten (Department of Wildlife Conservation) eller polisen, håll djuret vått och blåshålet fritt och håll människor på avstånd. Även en liten val är tung och skadas lätt om den släpas.

Om säsonger, hamnar och hur en tur går till kan du läsa i vår guide till valskådning i Sri Lanka. För hela listan över arter som registrerats kring ön, börja på Sri Lankas valar, och om de mindre tandvalarna kan du läsa under delfiner.

Boka den här upplevelsen med Lakpura

Utvalt av vårt lokala team. Direktbokning, omedelbar bekräftelse.

Fråga en Lakpura®-agent